CREEDENCE CLEARWATER REVIVAL Green River
Vid en tid i slutet av 60-talet, i eftersvallet av The Beatles och deras kanske bästa skiva "Sgt. Pepper's Lonely Hearts Club Band", började en massa  tråkiga sk. symfonirockband poppa upp som svampar ur jorden och tog rockmusiken allt längre bort ifrån vad den en gång var. Då dök Creedence Clearwater Revival upp och tog musiken tillbaka till rötterna igen med en tät blandning av rockabilly, swamp rock, R&B, and country.

Creedence Clearwater Revival var vid genombrottet ett väldigt tajt rockband. Man hade då redan spelat ihop i drygt 10 år, bandet bildades redan i slutet av 50-talet i El Cerrito, en liten förstad till San Francisco. Utan att förringa de andra medlemmarnas insatser så var ju gruppen helt beroende av sångaren och gitarristen John Fogerty och hans numera klassiska låtar. Bandet släppte hit singlar på löpande band, låtar som beskrev det amerikanska livet och låtar med starkt socialt innehåll. Men även om det var ett band som släppte fantastiska singelskivor så gjorde man även bra LP skivor. Under fyra år, mellan 1968-72 släppte gruppen sju stycken album, som alla utom det sista är värda att lyssna på. Inför släppet av sista skivan, "Mardi Gras", hade John Fogerty's dominans blivit alltför stor, så i nån demokratisk anda beslöts att alla medlemmar skulle få tre låtar var på skivan. Naturligtvis blev det en smärre katastrof och gruppen upplöstes strax efteråt.

Vilken av de övriga sex skivorna man tycker bäst om är nog en smaksak. Min favorit är den tredje skivan, "Green River", som kom 1969. På den här skivan hade deras tajta sound definitivt satt sig. Nu fanns det inga 5 minuters låtar längre, och förutom den obligatoriska coverlåten, "The Night Time, Is the Right Time", var det bara låtar skrivna av John Fogerty's. Hit singlar som "Green River" och "Bad Moon Rising" och kanske den allra bästa låt som John Fogerty gjort, "Lodi".

Här är 3 skivor till. Har inte tagit med no. 1 och no. 6, som väl anses något svagare än dom här 4.
Bayou Country (1969)
Willy And The Poor Boys (1969)
Cosmo's Factory (1970)
Gruppens 2:a skiva, här finns tex "Proud Mary". Bara låtar av John Fogerty med ett undantag, "Good Golly Miss Molly".
Skiva no. 4, den 3:e på mindre än ett år. Här finns "Down on the Corner" och "Fortunate Son". Enda coverlåt är den tradionella "The Midnight Special"
No. 5 med 3 st coverlåtar och 8 st John Fogerty originallåtar. "Lookin' Out My Back Door", "Travelin' Band" och "Up Around the Bend", den senare en av gruppens absolut bästa, nådde alla top 5 på den amerikanska singellistan.